Krisen i Växjö stift har skakat oss alla. Det har varit en smärtsam tid och många har farit illa. Många frågar sig hur detta kunde hända – och i Svenska kyrkan av alla ställen. Människor förväntar sig någonting annat av kyrkan.

På ett sätt gläder jag mig över att människor reagerar så här. Det visar att det finns ett stort förtroende för Svenska kyrkan och dess medarbetare och när det förtroendet sviks så reagerar man med upprördhet och besvikelse. Samtidigt är vi är en arbetsplats som andra och våra medarbetare är bara människor. Vi hör hemma i en komplex organisation. Svenska kyrkan är ett trossamfund och en rörelse där medarbetare och förtroendevalda och medlemmar har starkt engagemang. Detta förutsätter öppen dialog, förtroende och tillit. När detta brister kan konsekvenserna bli så allvarliga som de vi nu sett.

Jag hoppas att människor trots allt förstår att det som har hänt handlar om enskilda människor, inte om Svenska kyrkan som trossamfund. Låt mig använda en liknelse. Om du älskar fotboll och lever för tiden på fotbollsplanen, inte ger du väl upp fotbollen om du blir arg på en tränare? På samma sätt hoppas jag att människor ska ha kvar sitt hjärta i vår kyrka trots det som har hänt.

Varje dag utförs ett fantastiskt arbete i alla stiftets församlingar. Det som har hänt på stiftskansliet förändrar inte den saken. Varje dag möter kyrkans medarbetare människor som har det svårt, kyrkokörer samlas till övning, soppluncher serveras och gudstjänster firas. Kyrkobyggnader och kyrkogårdar vårdas, barn-, ungdoms- och konfirmandgrupper träffas och frivilliga skramlar bössor till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete. Det är alla dessa eldsjälar – frivilliga, förtroendevalda och anställda – som tillsammans med er medlemmar gör Svenska kyrkan till vad hon är. Detta ska stiftet stödja och främja.

Det som har hänt i Växjö stift är beklagligt. Det här är inte bra för någon. Hade saken bara handlat om incidenten mellan biskopen och en medarbetare i början på februari och om arbetsmiljöproblem på stiftskansliet, ja då hade det gått att lösa. Men vad som är viktigt att betona är att det finns en djupare och bredare förtroendekris här. Vari krisen består finns det olika uppfattningar om och det finns inget enkelt svar på det. Trots allt tror jag att det är bra att vi nu på allvar tagit itu med de problem som finns på stiftskansliet. Vi avbryter inte det arbetet i och med biskopens avgång, utan fortsätter att arbeta aktivt med att skapa en trygg och god arbetsmiljö för våra medarbetare så att vi kan göra ett bra arbete ut mot församlingarna. Utredningar ska slutföras och åtgärder de kan ge anledning till vidtas.

Det som har skett det har skett. Det viktigaste är nu hur vi går vidare. Nu påbörjar vi arbetet med att välja en ny biskop. Vi går vidare med stiftets viktiga arbete att genom främjande och tillsyn bidra till att församlingarnas liv och att kristen tro kan levas och föras vidare i dag och till nästa generation. Vi hoppas och tror att människor trots allt det som har hänt ser och uppskattar allt det goda arbete som utförs varje dag ute i stiftets församlingar. Därför blickar vi framåt med tillförsikt!

Text: Alf Johansson, kanslichef Växjö stift